Om



Här är det böcker för hela slanten!¨

Fast inte riktigt hela, man behöver uvecklas, och jag funderar rätt mycket över texter jag hör eller läser som inte är i bokform. Så det kommer att läggas till reflektioner över sånt i bloggen.

Och från och till reagerar men över mänskligheten och då stannar man upp och tänker.. Hur tänkte de nu då?

Hoppas att det ska bli underhållande!

Presentation

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg från december 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Jo Nesbö och Harry Hole

Varning! Om du inte har läst boken ska du inte läsa den här texten! Blunda och scrolla vidare!

 

Jo Nesbö har skrivit många bra Harry Hole deckare. Och vem har läst en och inte förälskat sig lite i Harry? Denne lite slitne, alkoholiserade människa som har en talang, han kan nosa sig till den skyldige även genom alkoholdimman. Ibland såg han mördaren till och med tydligare genom alkoholdimman. Men i förra boken, Pansarhjärtat, hade han genomgått någon form av mutering så han blev lite superhjälte.

Kvittade hur mycket de slog ner honom och krossade kroppsdelar och bröt fingrar och överlag använde Harry som en slagpåse, så reste han sig upp som fågel Fenix ur askan och segrade över ondskan. Det var lite svårsmällt. 

Så lite orolig var jag nu när jag satte mig ner med den nya boken Gengångare. Jag ville ha tillbaka den lite strulige Harry, inte superhjälten. Efter att ha läst runt 200 sidor, började jag andas lite lättare, förutom att vara helt nykter och varit nykter i 3 år, var sig Harry ganska lik och boken var spännande och jag vände sidorna och hade väl slappnat av och var inte riktigt beredd.

Helt plötsligt gör Harry en Rambo i badrummet och börjar sy ihop sin egen haka! Oron för Harry och hans mutering återkom i full kraft.

Men Nesbö förnekade sig inte. Var lite för mycket superhjälte en bit i boken och upplösningen var inte väntad, för det kunde ju inte vara så ... vi kände ju den här skurken... så det kunde inte vara han.

Med sin vanliga skicklighet och sin farligt sluga hjärna, binder Nesbö samman alla trådar och man sitter där återigen med öppen mun och undrar, hur tusan gick det här till? Är det verkligen rätt?

Och det är det ju, för det har Jo Nesbö talat om för oss. Och med detta säger vi adjö till Harry Hole och tackar honom för de timmarna han gett oss av spänning och kommer att ge mig, för jag kommer garanterat att läsa om och unna mig Harry Hole frossa i framtiden. Och till Jo Nesbö, tack och bra gjort. Det var det enda rätta!!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Steven Tyler, Does the noise in my head bother you?

Jag är inget Aerosmith fan, inte heller ett Steven Tyler fan, gillar några av deras låtar. Men så hade jag min rockbiografi period och då snubblade jag över Stevens också. Och jag önskar så att jag inte hade gjort det!

Jag tyckte inte om boken. Från sida ett till sida sista sitter jag med känslan av att han är påtänd (trots alla lyckade avgiftningar!) och flera gånger lyckas han passera gränsen smaklöst, man blundar och tänker frenetiskt, för mycket info, det behövde jag verkligen inte veta!! Men Steven skonar ingen, definitivt inte sig själv för det är ingen vänlig bild han beskriver av sig själv, fast jag misstänker att han tror att han gör just det.

Monologerna är flummiga, den info som skulle kunna motsägas, motar han i grind genom att skriva att det är hans bok så han skriver vad fan han vill och fuck you.

Eller så är det mitt fel. Jag är för känslig och greppar inte storheten i hans känsla för musik och hans stora talang vad gäller lyrik och texter. Om det nu är så att de bara trillade över honom, rann som guld ur hans begåvade hjärna och strupe, så befinner jag mig i skuggan av en storhet och trots detta får jag inte till några positiva vibbar när jag tänker på hans bok. Kanske kan det också bero på min sinnesstämning när jag läste boken. Tänkte många gånger att han kanske är ironiskt, men sen läste om stycket och kom fram till att det var han inte.

Så jag och Tyler hade nog inte blivit kompisar, den person som jag hittade på sidorna tyckte jag inte om. Men kanske säger den något annat till en annan person. Så jag skulle nog inte säga , Låt bli att läsa den, utan försök, se vad du tycker.