Torsdagen den 21 Juli 2011

Det är den frågan som jag förväntansfullt väntar få svar på varje gång jag öppnar en bok av någon av mina författarfavoriter. Jag har några stycken som ingår i min egen lilla vänkrets och vars liv jag tycker om att följa vid sidan om intrigen i boken.

Några exempel är John Sandfords Lucas Davenport och Virgil Flowers. Lucas har jag följt sen första boken. Ex hockeyspelare som blivit polis, har förmåga att kryssa framgångsrikt mellan sitt eget sätt att lösa brott och det politiskt korrekta. När jag träffade honom i bok ett, var han lite deprimerad, höll på att bygga upp sitt bankkonto genom att skapa datorspel, så att han kunde bekosta sina svindyra kostymer och andra manliga accessoarer som han anser vara livsviktiga och flaxade från den ena kvinnan till den andra. Numera har han blivit en stadgad man med fru, son, adoptivdotter med skinn på näsan och en baby på väg. Han löser fortfarande brott genom att snirkla sig genom lagen med ena foten utanför.

Virgil Flowers är en ny bekantskap som dör upp i en Lucas Davenport bok och blev tydligen så omtyckt att han fick egna böcker. En charmig avslappnad utredare som inte tycker om vapen, älskar kvinnor (väldigt mycket!) varit gift ett antal hemliga gånger men förmodligen mer än fem, eftersom han bara inte kan låta bli att gifta sig eftersom han är övertygad om att denna kvinna är den allra mest rätta för honom. En härlig personlighet som bär upp ansvaret som huvudroll i boken med bravur.

Omkring dessa två finns en hel persongalleri med vänner och bekanta som för böckerna om dessa två så totalt olika män så trevliga och läsa. Sen är intrigen helt underbart och fylld med mördare som man måste ha en ruggig fantasi för att hitta på och den har alldeles uppenbart John Sandford.

Det är ju så populärt med listor nu för tiden och om detta skulle vara en lista så är Stanford min etta, men han delar första platsen med Robert Crais.

Även Robert Crais har ett radarpar som får mig att undra vad som har hänt sen sist. Elvis Cole och Joe Pike. Dessa två ytterligheter i manlighetens sfär. Elvis, charmigt, tjattrande och full med bitande ironi som han slänger över skurkarna utan att blinka, hur illa han än ligger till. Och Joe Pike, den tyste starke mannen som alltid klär sig i kläder av samma snitt, jeans och sweatshirts med avklippta ärmar så att hans två röda pilar som han har tatuerat på överarmarna och visar vägen. För Joe Pike finns det bara en riktning och det är framåt, vad som än står i vägen för honom, han viker inte undan för någon eller något. Även Joe har väckt så mycket uppmärksamhet att Robert Crais har låtit honom vara huvudperson i ett par av böckerna och låtit sina läsare lära känna honom lite bättre.

Naturligtvis är det ju så att dessa ovanstående personligheterna är undertecknats hemliga förälskelser, för man kan bara inte låta bli att bli lite kär i dem när man läser om dem.

Min tredje plats vill jag ge till Lawrence Block som även han har en helt underbar persongalleri, vars antidetektiv Matthew Scuder vandrar på New Yorks gator och löser brott. Matthew, en fd polis som har supit bort familj och hem och som ett par böcker in i serien ser till att nyktra till efter att ha upplevt några hemska delirium och fått minnesluckor som skrämde honom. Hos Lawrence Block är det inte så mycket en förälskelse som uppstår utan en känsla av att vilja vara där, på plats. Speciellt efter att Matthew medan han löser konstiga gåtor går till olika AA möten över hela New York. Och medan jag läser hans böcker så uppstår en nyfiken och en känsla av… ”jag vill vara där, jag vill uppleva just den här stunden” och då är det bra skrivet, jag känner det ända ner till tårna. Det är lite noir känsla över Blocks böcker, man rör sig inte i det fashionabla Manhattan livet. Och för Matthew finns inga lagar, han löser sina brott på sina egna villkor med bara ett mål i sikte och det är rättvisa och klarhet. Han har ingen prislista utan låter den som vill anlita honom betala vad den andre tycker att det är värt och en tionde del av arvodet går direkt ner i en kollekt på just den kyrkan som ligger i närheten som Matthew råkar passera. Som sagt böckerna är fulla av stämning och även det fula, svarta, smutsiga blir vackert.

Sen finns det naturligtvis hur många fler som helst men det skulle ta en evighet för mig att skriva om alla. Nu ligger där dock en ny Sandford på hyllan färdig att läsa och nu undrar jag nyfiken… sååå??? Vad har hänt sen sist???